Nu är det såhär att en läsare har hojtat till om varför jag bor här när det händer så hemska saker här. Min blogg tecknar ett spännande, men farligt och bitvis hemskt liv med fattigdom, vapen och knark, tycker läsaren som anser att jag skriver bra, men ack så negativt.
Okidock.
Jag tycker faktiskt inte att jag skriver så värst mycket om negativa saker. Däremot skriver jag mycket om saker som berör mig. Saker som berör är ofta (men långt ifrån alltid!) jobbiga, men – eller kanske just därför - också viktiga att lyfta fram. Det är när vi belyser och pratar om orättvisor vi kan sätta ett frö till förändring. Att analysera dem och sätta in dem i ett sammanhang (exempelvis bloggarens vardag) kan göra att läsare kan förstå sammanhang som annars förblir osynliga. Det är en styrka i utlandsbloggar, tycker jag, eller för den sakens skull i alla bloggar. Hade jag bloggat från Sverige hade jag också skrivit om jobbigheter jag stöter på. De hade säkert sett annorlunda ut och handlat om andra saker, men för den sakens skull inte varit mindre jobbiga.
Men här i Allmänningen är ändå det mesta ganska o-jobbigt faktiskt. Jag har skrivit och kan skriva om det också. Om hur mysigt det är att lyssna på cikador om nätterna. Om att det är skönt att aldrig frysa. Om hur tryggt det känns att bo i en bygd där alla känner varandra och hur man kan låta sina sex-åringar gå till skolan själva. Om att äta mandariner från egna träd. Sånt. Det gör jag gärna. Också.
Tanken är ju att ni läsare ska få behållning av det jag skriver. Därför frågar jag er idag:
Ska nästa Allmännings-rubrik bli
a. a. Matkultur
b. b. Föda barn
c. c. Livet som militär
d. d. Valfri önskerubrik
Späääännnande!
Love!
Julia Svanberg den 18 januari 2012 03:19