Min dotter och hennes bästis Lizette har just valt vem som ska ta och vem som ska bli tagen. Detta görs precis som i Sverige genom att man pekar på varandra i tur och ordning till rytmen av en ramsa, typ ole dole doff, kinkelane koff. Den sista man pekar på när ramsan tar slut ska ”ha det”. Det finns många såna ramsor här i Allmänningen med nonsensprat som rimmar. Jag tror inte inte barnen tänker på vad som sägs, det brukar inte jag heller göra, men idag gick det inte att låta bli.
(OBS! Föreställ er att detta framförs av två söta flickor med ljusa rytmiska röster och poetiskt rynkade pannor).
Fumo marihuana
Qué cosa tan bacana
Subo a la ventana
Quien me va a salvar?
Tu!
/
Jag röker mariujana
Vilken cool grej!
Jag hoppar upp i fönstret
Vem ska rädda mig?
Du!
Jag undrade om lärare E hade hört den.
”Nä, men hon gillar inte pin uno pin dos pin tres... ”, sa Lizette.
”Varför inte det?”, frågade jag om den helt oskyldiga ramsan om Pinocho.
”Äsch”, svarade Francesca och ryckte på axlarna. ”Hon tycker ramsor är djävulska.”
Vad synd, för om alla ramsor är djävulska, vilka ord ska hon då sätta på den här när den kommer till hennes öron efter lovet?
Julia Svanberg den 25 november 2011 04:44