Ajaj! (från böna till kopp del 5)

Innan Illampu halkade och slog pannan i en sten rostade jag kaffe. Den som någon gång stått framför en kaffehylla i ett varuhus vet att just rostningen inverkar på smaken, om det exempelvis är mild – mellan- eller mörkrost. Detta tar oftast macro-rosterier som Sara Lee, Nestlé och Kraft food hand om med marknadens mest utvecklade kaffeteknologi och know-how. Vidare finns fler faktorer som sägs inverka på smaken. Ursprungsland och särprägling till exempel. ”Jamaican Blue” och ”Colombian Passion” anses ”godare” än en odefinerad bönmix från olika kaffeindustri-länder. Detta hänger ihop med vilken sorts böna det är och på vilken höjd den har odlats. Arabicabönor växer på hög höjd över havet och anses ha en fylligare och renare smak än robustabönor som kan växa lite var som. Specialmärkningar som eko-kaffe eller rättvisemärkt kaffe kanske inte förändrar smaken, men däremot den samvetsgranna smakupplevelsen och höjer på så sätt värdet. Sen finns det olika sätt att mala kaffe på för att skapa perfekt kornighet till olika sorters bryggare (espresso, bryggkaffe, kokkaffe osv). En nätplats som vet allt om detta och lite till är Svensk kaffeinformation. Själv vet jag mest att det i Allmänningen rätt och slätt finns kaffe. Och bara en rost.

Gör en brasa. Täck en gammal stekpannas botten med bönor och placera på galler över full fire. Rör om hela tiden ungefär i 20 minuter tills bönorna får den mörkbruna, lite oljiga ton som rostade kaffebönor brukar ha. Det är inget mysterium. Alla rostar sitt eget kaffe. Gamlafarfar kan. Francesca kan. JAG kan. Det gäller bara att sitta still, röra runt och vakta bra. Några sekunder för länge och de blir kolsvarta.

Som tur väl är har jag en timad yngsta-dotter. Hon halkade precis när Francis och jag var klara och tagit bort satsen på svalning. Jag sprang efter is. Julian sprang efter lök. Sen krockade vi i kylskåpet.

Det blir alltid såhär! Vi har helt olika mamma-pappa-aj-reaktioner inskrivna i våra kroppar. Kulturellt betingat, kan tänkas. Och det ser ganska motsägelsefullt ut om man radar upp det.

Ont i magen – JAG: yougurt, HAN: köttbuljong

Infekterat insektsbett – JAG: alkohol, HAN: aska

Skrapa knät – JAG: plåster, HAN: vaselin

Bränna sig på spisen – JAG: vatten, HAN: potatis

Slå i tån – JAG: räkna till tio, HAN: nyp dig i armen

Allmänt aj – JAG: blås på ajet, HAN: gnugg på ajet

Han vann. Illampu fick en halva gul-lök knuten med sjal kring pannan och en isglass med colasmak (kompromiss?). Jag blir så glad över alla olika aj-knep som flaxar omkring därute. Att de funkar! Allihopa! Det är liksom inte vad man gör, utan att man gör. Salvador satte sig på huk framför bul-barnet och frågade med övertydlig röst vad hon hette. ”Det är det första man ska göra när nån slagit i huvudet, nämligen.”