|
Kura skymning
Det var min farfar som en gång för länge sedan introducerade mig i den härliga upplevelsen att ”kura skymning”. Vi campade och mörkret föll. I skenet av våra ficklampor lyssnade vi till försommarnattens ljud.
”När jag var liten, var sysslan ”att kura skymning” inte särskilt spännande. Det handlade om att de vuxna skulle pusta ut efter en hård arbetsdag. Barnen skulle vara stilla och invänta läggdags.” sa farfar och tillade: ”Men det var då det. Nu ska vi hitta på ett roligare sätt. Ta din ficklampa, så går vi ut”.
Allt tycks låta annorlunda när det är mörkt. Sätt er på en sten på valfri plats (skogen passar ju bäst, det blir inte riktigt lika effektfullt att kura skymning på balkongen i stan). Lyssna till hur alla nattaktiva djur vaknar till liv. Vad hör ni?
□ Skogsmus som prasslar och letar efter mat med hjälp av sina långa morrhår. □ Kattuggla. Hoho! Ugglor både ser och hör bra i mörkret. Lättast är att lyssna efter ugglan när den sitter stilla och hoar i ett träd. När ugglor flyger hörs de nämligen inte alls. Deras vingar är jättemjuka. □ Koltrasten. Melodisk sång som gärna framförs med hög stämma. □ Grävling som smyger upp från sitt gryt i jakt på mat. Grävlingen går bara i ide en kortare tid. □ Någon som startar en bil □ Flåsande motionär i ett närliggande löparspår □ Vinden som susar i träden □ En kurrande mage som längtar efter att få dricka choklad eller kaffe.
Och fler djur som tycker om att vara vakna hela natten, fast bara när det är lite varmare ute: □ Fladdermöss. Deras högfrekventa pip (som fungerar som ett ekolod för att lokalisera omgivningen och byten) kan tyvärr inte uppfattas av våra öron. Så lyssna efter ljudet när fladdermusen fångar en smaskig insekt istället. □ Igelkott. Låter som den fnyser när det letar mat. Prasslar gärna i löven. Är som mest aktiv mellan klockan 18 och 21 samt mellan midnatt och tre.
TEXT VERONICA LINARFVE FOTO HENRIK SELLIN
Är dina barn lika fascinerade av myror som mina? Då kan en spännande (ja, för barnen alltså) myrsafari stå högt i kurs! Vi packade ner mackor, tog på oss stövlarna och gav oss iväg på expedition.
Vi hann knappt börja förrän Emilia, 5 år och Jacob 3 år, tyckte att vi skulle packa upp picknicken. Snart kröp en ”spanar-myra” upp på filten och bökade sig ner i lådan med mackor.
Självklart frågar man sig varför myrorna alltid hittar ens mackor, när de har hela skogen att krypa omkring i?
Svaret är att myrorna i ett myrsamhälle inte alls är lika förvirrade som de framstår vid en första anblick. Alla har sin arbetsuppgift. En av dessa uppgifter är att spana efter mat. Om spanaren hittar en mindre munsbit, släpas den direkt hem till stacken. Om portionen är större, såsom en macka, rusar myran hem och hämtar hjälp! För att hitta tillbaka till mackan, lägger myran ut ett doftspår genom att doppa sin bak i marken. Mycket fiffigt.
Hur snabbt det tar innan mackan kommer att vara bortburen, beror på hur långt bort myrstacken ligger. En vanlig myra hinner 10 centimeter på en sekund. Själva hann vi faktiskt äta upp mackorna innan patrullen kom tillbaka.
Skogen är full av olika sorters myror:
Stackmyra
Rödmyra (pissmyra)
Svartmyra
Hästmyra
Myrstacken byggs av barr (bra mot regn), mossa och jord.
Vill du bli myrexpert? Under sommarlovet anordnar bland annat Kolarbyn organiserade turer för små och stor myrfanatiker. Läs mer på www.kolarbyn.se
TEXT VERONICA LINARFVE FOTO ISTOCKPHOTO
En klar kväll tog vi liggunderlagen, kikaren, en tjock varm filt och gick ut på stjärnjakt…
Att få vara uppe sent är något de flesta barn finner väldigt spännande. Går man dessutom ut och hittar på något, är lyckan gjord. Så en helt vanlig onsdag, strax efter solnedgången klädde vi på oss och gick ut för att titta på stjärnorna.
Kanske skulle vi valt en ännu mörkare plats, men skogsdungen några kvarter bort fick duga. Vi la oss på liggunderlaget, svepte in hela familjen i den tjocka filten och spanade upp mot himlen.
Fördelen med att titta på stjärnor är att de inte rör sig. Därför kunde till och med barnen turas om att håll i kikaren (när de väl insåg att de inte skulle missa något.)
Av någon anledning har jag alltid lättast för att hitta Karlavagnen, så även denna kväll. Karlavagnen syns året om; på hösten i nordväst, på vintern i nordöst och på våren nästan rakt upp (i zenit). Karlavagnen utgör en del av stjärnbilden Stora Björnen.
Om man tänker sig en linje genom de två främsta stjärnorna i Karlavagnen, så hittar man alltid Polstjärnan. Den befinner sig rakt ovanför jordens nordpol, varför den alltid tycks stå på samma plats på himlen, och alltid rakt i norr.
Men visste du att Polstjärnan inte alls är den ljusstarkaste stjärnan, som många tror? Det är oftast någon av planeterna Mars eller Venus som lyser starkast på stjärnhimlen! Den här kvällen gissade vi att det var Venus vi såg.
När vi låg där och stirrade rakt ut i universum, kunde jag inte låta bli att fundera över det faktum att forskare har upptäckt mer än 300 planetsystem bortom vår eget solsystem. Är det spooky eller coolt?
TEXT VERONICA LINARFVE
Stjärnkartor går hitta på nätet, sök på ordet stjärnkarta.
Vi använde: www.ungafakta.se/stjarnorplaneter/stjarnbilder/stjarnkartor.asp
www.popast.nu/stjarnkarta
Norrköpings astronomiska klubb: www.nak.se
|






|